mina tankar

... när jag förtjänar det minst.

rubrik som lovat. ;)

Har haft ett par riktigt tuffa veckor då jag har brottats med mig själv jätte mycket.
Mycket har utlöst av en vän som beteet sig mycket konstigt, inte sig likt och välldigt motsägelsfullt.
Fanns ingen rim o reson men efter ett långt samtal över msn så var en el av det att jag överanalyserar saker, tar åt mig och surar/blir för ledsen för inget..

dessa tankar har jag jobbat med. Varit ledsen för, lyckats bryt ned mig själv med och låtit dessa tankar ta över mitt huvud och minna tankar..

inte nyttigt alls..
som jag skrev tidigare så läser jag nu "självkänsla nu!" av Pia..
där finns det ett kapitel där hon skriver om något som kallas "oferkoftan". När man har den på sig så är det ingen saom tycker om en, man misstror sig själv och därmed misstror andra vilket går ut över alla runt omkring mig. Upplever att ingen bryr sig och ingen skulle märka om jag dog .. jo kankse sambon som skulle tycka det luktade illa..

dessa tankar har inte regerat minna tankar riktigt så hårda då dessa var minna tankar en kväll, igår kväll men sambon plockade upp mig... han är fantastisk!!!

Jag har ansvar för mitt liv, det blir vad jag gör det till. Låter jag tasnkar ta min energi så är det mitt fel och ingen annans.. Jag har givit mycket energi till denna vän som jag har haft problem med. Nu sörjar jag nog mer en vän som jag har varit så nära och haft så roligt med. men om hennes val är att inte ha någon mer kontakt så är det henes val som jag måste aceptera..
det är accepterat!

Min sambo är fantastisk.. han är mer i ala minn svängar när jag har dom. Han känner mig som ingen annan. Sa så kloka saker.. älskar!